Det är inte många som vet om det, det är i praktiken bara mina närmaste som vet....men för ca. 1,5 år sedan gick jag "in i väggen".

Jag gick fortfarande på högskolan då, jobbade samtidigt för att slippa csn-lån (av flera skäl), samt agerade roller som hobbypsykolog, bästa vän, stödperson, personlig assistent, fredsmäklare osv. Inom de flesta situationer som jag hamnade i, med folk som står mig nära och även dem som jag tillfälligt mött för dagen. 

Det här fenomenet med att "ställa upp för andra mer än vad man ställer upp för sig själv" har liksom varit en självklarhet för mig då tidigare och tyvärr är lite så fortfarande av olika anledningar. 

Så i den perioden då för 1,5 år sen började det sakta men säkert ta emot att jag skulle kunna genomföra och till slut även slutföra saker som jag hade på min agenda. Skolan blev lidande.....mina relationer har blivit lidande....jag har isolerat mig själv mer eller mindre i vissa perioder eftersom jag bara inte orkar med att umgås och ställa upp för folk. Jag har med andra ord förlorat en stor gnutta av min empatiska förmåga gentemot andra människor. Dock aldrig mot dem som står mig verkligen närmast. 

Därför har jag lovat mig själv att i största möjliga mån under obestämd tid tänka på mig själv och göra saker som jag finner som upplyftande och som ger mig energi för dagen. Kapa band med människor som är energitjuvar och som bara tänker på sig själv. Det här med att "ge och ta" kommer att få en helt annan innebörd som jag tror att folk kommer att märka av så småningom....de kommer aldrig någonsin att få utnyttja mig så som de har gjort tidigare. 

IGEN!

Jag kommer att hitta mig själv igen.

Min "chronic warrior power" har bara börjat.

 

sanna

22 januari 2016 11:12

good for you <3 förstår precis hur du menar. jag har varit likadan själv. alltid ställt upp och lyssnat och varit tillmötesgående och alltid varit den som sagt: vad vill du / hur mår du / mm och knappt reagerat på att jag inte fått den frågan tillbaka. nu jävlar ska vi leva bruden :) på våra villkor. kram

http://www.sannaengstrom.bloggagratis.se

Sabina H.Lindquist

22 januari 2016 15:25

Tack för de värmande orden Sanna! Betyder så mycket särskilt nu när jag har en av mina "sämre" dagar.
Haha...kunde inte ha sagt det bättre själv :D
Stor kram till dig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är ett bra tag sedan jag skrev här och mycket har hänt ända fram tills nu.    Jag har lyckats examinera mig som certifierad laserterapeut, trots alla "bumps in the road" som jag har upplevt under alla mina år som Chronicwarrior.  Jag har äv...

Nu har det sådär varit en lång tid med mycket hinder och motgångar och jag kände spontant för ett litet tag sen att jag behövde unna mig något nytt så det blev ny hårfärg och så kicka igång min motivation för träning igen.....(är jäkligt tungt att mo...

Jag har inte bloggat på länge nu....och vet inte riktigt vart jag ska börja. Så många saker har hänt....så många motgångar att jag knappt vet varken ut eller in längre.   Först och främst dog min farmor 2016-03-08, hon blev nästan 96 år förviss...

Riktigt illa skov-dag idag.....men kände ändå att jag ville låta mina djävulska onda händer och fingrar få jobba av sig lite på bloggen.    Det slog mig för att tag sedan vad jag har förändrat mig i utseende, tänk och sätt att agera utifrån situa...

När jag brukar ha en riktig "skitdag" rent ut sagt brukar mitt hjärta lättas av att jag får pyssla om mig själv lite extra....bli lite mer fåfäng än vad jag brukar vara och bara tänka på mig själv ett tag.  Så igår var en sådan dag och då var min m...